söndag 8 januari 2012

Ljuda ord är inte lätt

Jag satt och skulle läsa mail här innan i morse. Hittade mail där fösta ordet löd: kvittens. Jag läste ordet och tänkte men nu har de väl skrivit fel(tänkte att de skulle ha skrivit kvitto)  och läste ordet för min man och fnissade lite. Jag läste visst det fel, visade det sig. Läste det som kvitten, ungefär som kvitton fast med e. Men så sa min man: Du menar kvittens? Hmmm då var det inte så roligt längre. Ibland är det lite jobbigt att inte kunna ljuda som vanligt folk.

2 kommentarer:

  1. Din blogg har get mig inspiration och mod att gå ut offentligt att också berätta om min Dyslexi. Jag har tänkt många tankar om att skriva en självbiografi i bokformat om resan jag har gått igenom med mitt handikapp. Men nu behövs det inte utan jag har startat en etikett med "Att leva med Dyslexi" på min vanliga breda blogg som innehåller många olika kategorier. Har dina barn ingen dyslexi? Min mellan dotter Ida har fått en liten del av dyslexin. Men hon klarar det utan hjälp i skolan.
    Kram Susanne

    SvaraRadera
  2. Hej Susanne! Va roligt att höra att jag kan inspirera nån, det var just det som var min tanke med den här bloggen. Jag tycker ändå att du ska skriva en blogg, jag funderar också på att göra det för många blundar fortfarande för dyslexi. Mina barn har ingen konstaterad dyslexi, min minsta gå inte i skolan än men sonen gör det. Börjar dock misstänka att sonen kanske har nått litet ändå. Ska prata med hans lärare om det. Önskar dig all lycka på vägen med både blogg och bok, ser fram emot att höra hur det går. Hoppas att du fortsätter att följa min blogg och hämta mer inspiration. Kram Heléne

    SvaraRadera