tisdag 4 september 2012
Ingen idé att haka upp sig på sånt man inte kan göra nått åt
Jag funderar ibland på hur mycket dyslexin ställer till det egentligen? På min förra praktik märkte jag lite men jag tycker att jag och min dyslexi faktisk fungerar rätt bra ihop. Jag har under mina år lärt mig att fungera med den. Jag kan ta att jag inte kan anteckna samtidigt som jag lyssnar, jag kan ta att jag ibland funderar över vad jag skrivit eller vilket ord det var tänkt att det skulle stå, jag kan till och med ta att jag är lite långsam när jag ska läsa och skriva. Men nått jag fortfarande har svårt att acceptera är att jag ofta läser saker men missar saker som står trots att jag läst dem flera gånger. Men man kan inte ändra på sig, det är så här jag är så det är ingen idé att haka upp sig på det. Utan istället hitta en väg runt det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Men även om man aldrig kan bli fri från sitt handikapp så går det att öva och bli bättre på både det ena och andra. Som att skriva och stava och formulera sig. Men så fort man gör ett uppehåll från skrivandet så är vi tillbaka från där vi började med våra svårigheter. Så ett råd sluta aldrig upp att skriva. Jag märker det själv nu när mitt skrivande på jobbet har lagts lite på hyllan. Inte bra alls! Alltid roligt att läsa och dela dina upplevelser med vårt handikapp. Ha det bra Susanne
SvaraRaderaJa man måste absolut hålla i gång, men för mig är det inte så svårt att göra det eftersom jag älskar att skriva och läsa. Här läses det allt från böcker och sagor till veckobrev och blogg inlägg. Ja och vad jag skriver det märks bla här, men skriver även mycket berättelser, sagor, dikter mm. Tack att du följer min blogg, alltid roligt att höra att någon följer det man gör :)/Heléne
SvaraRadera